Tankar som snurrar..
Här ligger jag återigen mitt i natten och inte kan sova som varje natt. Men jag har kommit till insikt att detta inte fungerar längre. Egentligen har jag vetat om det väldigt länge. Men inte gett mig själv chansen att stanna upp och ta en paus. För det är inte så man gör utan man bara kör på. Men nu har jag varit så mental slut ett tag att kroppen bara säger ifrån och jag bara sover, har noll energi till något inte ens jobba. Jag orkar inte längre sätta på ett face och gå till jobbet för att sedan kollapsa efter jobbet och inte orka något. Det kommer dagar då jag inte Vaknar av väckarklockan, Om min syster inte ringer mig kommer jag inte upp. För jag är så slut mentalt och psykiskt.
Tror det beror på det varit så mycket på jobbet med min arbetssituation att kroppen säger ifrån och jag känner den psykiska stressen nästan gjort jag gått in i väggen. Känt det länge. Jag har inte fått bearbeta saker på djupet eller gett mig själv en paus. För jag känt det är att misslyckas. Men egentligen har jag mått så här i många år egentligen redan sedan jag träffade mitt ex som skulle förändra mig för livet. Den som förstörde mig och gav mig psykiska ärr. Det har hänt dåliga saker så jag aldrig hunnit kommit på fötter innan nästa sak händer. Sedan en massa saker privat som bryter ner mig och tär på mig.
Fast om jag ska vara ärlig så började det redan i min barndom och allt jag gått igenom som ingen ska behöva gå igenom. Men som jag överlevde och klarade mig igenom tack vare mormor och morfar som sedan gick bort. Då blev jag ensam för första gången som jag aldrig varit förut. Inte ha någon som man kan vända sig eller känna sig trygg med att den finns där 24/7. Det är läskigt att bli ensam i denna värld. Det är väl det som varit svårast att gå vidare ifrån. Sedan har jobbet blivit det som betytt mest När jag inte har någon familj här i Uppsala. Givetvis har jag massa fina vänner som betyder jätte mycket. Men ingen äldre egentligen eller någon som är min person som jag kan prata med, lätta mitt hjärta för, få stöd och råd. Vilket har varit väldigt tufft, då jag inte mått bra på jobbet och det sakta brutit ner mig. Jag har känt länge att bägaren var påväg att rinna över och nästa negativa sak skulle få den att svämma över.
Jag har liksom dem senaste åren haft så otur med allt. Bara se på mitt immunförsvar som är i botten och jag är mer sjuk än frisk. Jag har noll energi. Känner mig så trött mentalt och psykiskt. Sömnproblemen värre än någonsin. Huvudvärk 24/7 och migrän. Hinner knappt bli frisk innan jag blir sjuk igen. Och vara så ofta sjuk som jag är nu är ett bevis på att jag inte kan fortsätta köra på. Så därför har jag bestämt mig att sjukskriva mig från och med imorgon. Få hjälp att komma i kontakt med läkare som kan hjälpa mig med det jag behöver. Har väldigt bra hjälp från min vc med kurator men så svårt att få tider ofta och kan dröja veckor innan nästa möte. Men har kontakt med sjukgymnast som ska hjälpa mig komma gång med träningen och få övningar som hjälper mina nackproblem och spänningshuvudvärk. För lider inte av bara en huvudvärk utan flera.
Så nu är det dags att jag tänker på mig själv. Ger mig själv en chans att återhämta mig. Ge mig själv tid. För jag ska hålla i många år till och stannar jag inte upp nu och lyssnar på kroppen. Går jag in i väggen och kanske aldrig tar mig upp. Jag behöver en paus från all stress, press och hitta styrkan igen. Balansen i livet. Få bra rutiner och kunna sova igen. Så jag får ett stark immunförsvar. Självklart blir man sjuk för man arbetar så nära barn och baciller. Men så som det är nu fungerar det inte längre. Jag behöver jobba med mig själv och komma i balans igen. Sedan kan jag fokusera på jobbet igen. Men just nu måste jag arbeta på mig själv. Må bra igen. Känna glädje igen. Så hoppas jag får träffa en bra läkare som kan hjälpa mig nå dit.
Nu ska jag försöka sova igen. Imorgon börjar första steget mot ett bättre liv en lyckligare jag.
