Att leva med ångest och depression. Resan tillbaka

Så tacksam trots hemska Corona härjat att jag fått möjligheten och börja jobba med ett nytt yrke. Tack Carro som tipsa mig 😍👌. Trivs som fisken i vattnet. Sedan ha jobbet 20-30 m utanför har varit guld värt ;). Iaf när man jobbat nätter och kan komma hem på nolltid 😅. Även fått sova lite längre på morgonen är lyx. Trots jag inte haft någon semester och det emellanåt känts tungt för man inte kunna gjort något direkt eller rest, eller umgåtts med hjärtat så mycket. Så har jag verkligen njutit dem dagar man varit ledig. Och verkligen uppskattat dem dagarna lite extra. Haft en otrolig vår/sommar på kortis och även som personlig ass. Gått från att vara djupt sjunken i depression och ångest. Inte ha någon livsglädje. Har jag så kämpat mig tillbaks. Även gjort stora omställningar och förändringar i livet. Börja priotera mig själv och vad jag mår bra av. Är så glad jag tog beslutet att flytta hem till Avesta. Trots att jag så saknar mina bästa tjejer Martina och Bella i Uppsala. Vet jag vi kommer vara vänner livet ut ändå. Så har detta gjort mig så gott. Sedsn morfar gick bort 2016 har jag inte varit lycklig. Och Avesta var ångest framkallande. Klara inte av att stanna och åkte mestadels bara fram och tillbaka. Det gjorde för ont. Livet i Dalarna och Avesta utan mitt allt. Gick inte. Sorgen och mörkret var som ett lock på min vardag och liv. Så har jag ändå med klor och näbbar kämpat mig med orden ekat i huvudet. Gör honom stolt och mormor. Lev för dem. Vilket jag gjort. Jag var på botten och sakta men säkert börjar jag komma närmare toppen. Från att gå från sådant mörker har inte varit lätt och ärligt talat är det än idag en kamp. Men inte på samma sätt. Att har blivit lättare. Självklart finns ångesten med hela tiden. Men den har inte tagit över allt. Utan nu är den i bakgrunden och kommer fram mer och mer sällan. Jag är så tacksam och glad. Och jag kan nu säga att förändringarna i mitt liv. Att flytta hem, träffa kärleken Robert, hitta ett jobb jag åskar och går dit med ett leende på läpparna. Samt att ha mina vänner jag växt upp med vid min sida och träningen och självklart mina älskade katter Loke och Oden. Har hjälpt mig i min kamp framåt. För första gången på 4 år är jag lycklig. Jag ser fram emot livet igen. Jag har livsglädje. Jag älskar mitt liv och uppskattar allt i vardagen. Det var en konstig känsla i början. Den hade jag glömt bort. Och det var obekvämt men jag kände värmen som fyller kroppen. Jag ler med själen igen. Och det är så skönt. Jag vet min ångest aldrig kommer försvinna men nu har jag byggt upp mitt försvar och mig själv mot den. Jag kan hantera den och den tar inte över. Jag har makten igen. Det är det bästa. Sedsn är det en hel del jag behöver fortsätta jobba med och sidor som kommit fram jag inte vill stå för att det ska vara en del utav mig själv. Utan dem demonerna kommer jag jobba mot. Och alltid kämpa med att vara en bättre människa än gårdagen. Jobba på att våga lita på min partner som är världens finaste människa och inte mitt ex. Det är mitt huvudfokus nu. Att bli den flickvän min pojkvän förtjänar och den människa folk förtjänar att ha runt sig. Den bästa Viktoria jag är. Men så mycket skada och ärr som satt sig är djupa men för eller senare bleker dem. Jag måste bara kämpa mot det. Jag måste jobba upp mitt självförtroende och självkänsla. För jag har hittat min livskamrat och han ska inte som är en bra man behöva lida för en idiot skull. Det är mitt mål och fokus nu. Fortsätta må bra, vara lycklig, uppskatta livet. Kämpa för mig själv och mål i livet. Men snart tar vi nästa steg i vårt förhållande. Efter 9 månader 27/7 tillsammans. Så börjar hjärtat renovera sin lägenhet och ska lägga ut den för försäljning. Så då blir vi sambo. Som jag längtat. Får se om vårt drömhus dyker upp eller om ni blir kvar i min 2:a tills rätt hus dyker upp. Handpenningen ligger ju i den till framtida hus men eftersom jag har mina katter här och inte kan flytta dem hur som helst. Säljer vi min sist. Så en del planer har vi och längtar och se vad framtiden och livet ger oss. Vet jag hittat pappan till mina/våra framtida barn Och min framtida man. Men nu njuter jag och är tacksam för nuet och vad vi har ihop. Så skönt och kunna sätta ord på mitt mående och resa nu. När man inte är i mörkret och kan se från ett tydligt perspektiv är så skönt och helt ärligt befriande. Mycket saker att se fram emot iaf och hoppas ett fast jobb dyker upp snart. Så släpper den sista stora tunga ångesten. Ekonomin. Då känner jag att man är helt i harmoni och slippa räkna kronor. Sälja saker man inte vill för att klara sig etc. Det är nästa mål jag längtar till att kunna få gå in i en affär och köpa det man är sugen på och inte det billigaste etc. Utan få välja att vara snål. Inte vara fattig och pank. Utan min partner som räddat mig månad efter månad med att hjälpa och betala räkningar. Stå för mat etc så hade jag inte klarat mig. Han är verkligen den bästa och finaste personen jag vet. My Rock ❤️. Som sagt redan 1 augusti idag. Mitt sommar schema på jobbet tar slut nästa vecka sedan går man tillbaka till att ”hoppas” folk är sjuka eller lediga så man får jobba och kan få ekonomin och gå ihop. Även resten av året 🙌. Låter ju hemsk och säga men det är sanningen för dig som vikarie. Är helt klart värt det för jag älskar mitt nya jobb och hoppas en tjänst uppenbarar sig 🙌. Skift passar mig och mitt liv nu också. På söndag 2/8 fyller min älskade Loke 1 år och den 5/8 fyller jag 29 år. Men jobbar hela nästa vecka och dubbelpass 8-21 på min födelsedag. Så får fira med härliga barn och personal istället och det är inte fy skam det heller ❤️. Först blir det ikväll att gå ut och äta på uteservering med Carro. Blir lite firande av min födelsedag i förskott 🙌. Sedan blir Det lite mini kalas för Loke på söndag. Storhandling för att kunna baka och bjuda familjen på tårta på måndag. Sedan farmor och extra föräldrarna på tisdag. Gäller och dela upp sig och fortsätta tänka på Corona och hålla avstånd. Klarat mig hittills peppar peppar så då tänker jag fortsätta vara noga. För att inte smita mina äldre och riskgrupper. Men blir bra det också ❤️. Huvudsaken man får träffas och nu har man infunnit sig mig Corona i vardagen och hur man hindrar smittspridning och försöka hålla sig ifrån det. Men man längtar tills man får samlas igen och krama om farmor och alla man inte kunnat ❤️. Sedsn kommeg ju att få resa och leva igen utan rädsla för Corona. Kunna få göra roliga saker igen som konserter och dansa på ett dansgolv. Men det viktigaste är att få rå om sina nära igen. Så lång text och uppdatering på livet 😅. Ibland kommer det upp noveller i mitt huvud och insikt, då vill man bara skriva ut det. Iaf för min del och min del av processen. Tack om du orkade läsa hit och bra jobbat haha 😂. Önskar er en fin helg och det tänker jag ha. ❤️